| Veganmat i skolan |
|
tips & råd för dig som går eller jobbar i skolan |
| 1) Vegan i Skolan - Livsmedelsverkets broschyr |
|
Här är våra synpunkter på Livsmedelsverkets broschyr "Riktlinjer för skolluncher - råd, tips och mängdtabeller" samt rekommendationer angående vegetarisk och vegansk kost framtagna av Livsmedelsverkets expertgrupper... Björn Pettersson - Friskvårdskonsulent, författare till "Vegansk näringslära på vetenskaplig grund". Ulla Troëng - Sjuksköterska, ordf. i Veganföreningen i Sverige (ViS) samt mor till 4 friska veganbarn. Konfliktfyllda åsikter om vegetarisk kost Kompendiet "Riktlinjer för skolluncher - råd, tips och mängdtabeller" har tagits fram av 'Centrum för tillämpande näringslära/Hälsomålet', Stockholms läns landsting i samarbete med Livsmedelsverket. I stort kan konstateras att materialet är lättförståeligt för den aktuella målgruppen samt i mångt och mycket vederhäftigt. Dock är åsikterna som framkommer angående olika vegetariska kosthållningar och dess lämplighet för barn och ungdomar värda att ifrågasätta. Visserligen antyds att en laktovegetarisk kost kan komponeras så att den uppfyller SNR: "För elever som uteslutande äter t ex laktovegetarisk mat, muslimsk mat eller som måste undvika vissa livsmedel på grund av överkänslighet, behövs en omfattande måltidsplanering. Dessa riktlinjer kan användas som bas, en ger inte tillräcklig information för en fullständig planering av sådana alternativ". (sid 6) Frågan är varför man inte en gång för alla ger denna "tillräckliga information för fullständig planering av sådana alternativ" med tanke på att allt fler barn och ungdomar väljer att äta vegetarisk kost i olika former. Istället läggs nu kunskapsansvaret över på måltidspersonalen och skolköken. Vad en "omfattande måltidsplanering" innebär hade varit bra för läsaren att få förklarat för sig, eftersom denna formulering låter påskina stora svårigheter i att komponera denna typen av kost. Vår uppfattning är att detta inte kräver särskilt stora kunskaper och påståendet tenderar att underskatta människors förmåga till att ta till sig enkel information. Det är anmärkningsvärt att Livsmedelsverket nyligen konstaterade följande i faktabladet "Vegetarisk kost - frågor och svar" (1999): "För barn och ungdomar finns inga invändningar mot en varierad laktovegetariskt kost, men små barn behöver tillskott av vitamin D enligt riktlinjerna för barnavårdscentralerna. I allmänhet behövs inga andra tillskott för friska barn." Två expertgrupper vid Livsmedelsverket tog nyligen vid ett möte upp den vegetariska kostens lämplighet och menade att: "En varierad laktovegetarisk kost med ett någorlunda rikligt innehåll av livsmedel baserade på mjölk och mejeriprodukter kan vara fullgod från näringssynpunkt..." VÅR FÖDA 2001; 2:6 Det är viktigt att dessa korrekta åsikter tydligt åskådliggörs också för skolkök, måltidspersonal och skolsköterskor/skolläkare, då detta betydligt underlättar för dessa yrkesgrupper i möten med barn och ungdomar med vegetarisk kosthållning. Vidare avråder man i "Riktlinjer för skolluncher - råd, tips och mängdtabeller" barn och ungdomar från att äta vegankost med följande motivering: "Livsmedelsverket kan inte rekommendera en sådan kost, eftersom den saknar vissa vitaminer - D och B12 - och ofta får ett lågt innehåll av vissa mineralämnen - kalcium, järn, zink och selen." (sid 14) Vi är i detta sammanhang fram för allt mycket intresserade av att ta del av de studier som har visat på ett "lågt innehåll" av järn i vegankoster. Vi förutsätter att detta är något som majoriteten studier i ämnen visat, med tanke på det att ordet "ofta" används och vill således ta del av de undersökningar som låg till grund för detta uttalande. Undertecknande vill istället, tills vi tagit del av författarnas källor, betona vikten av kostfaktorer (t ex vitamin C, surdegsbröd) som förbättrar järntillgängligheten i en annars mycket järnrik kost. Visserligen hävdar man att de som väljer en vegansk kosthållning bör få en så väl sammansatt kost som möjligt och en hänvisning ges till SLV:s webbplats www.slv.se. En del av den information som finns att tillgå på www.slv.se är framtaget av professor Åke Bruce och tangerar de åsikter som finns i Livsmedelsverkets faktablad "Vegetarisk kost - frågor och svar" (1999). Här konstateras att: "...barn under två års ålder bör inte äta vegankost om föräldrarna inte har stor erfarenhet av vegankost till små barn. Övriga åldersgrupper kan få tillfredsställande näringsintag genom en välplanerad och varierad vegankost med tillskott av vitamin B12". Dessa åsikter anser vi vara korrekta och vi samtycker med ovanstående citat, dock med en reservation gällande ordvalet. Ordet "erfarenhet" blir i sammanhanget märkligt, "kunskap" hade varit mer korrekt eftersom textens kontenta annars lätt blir att barn under 2 år inte bör få vegankost under några omständigheter. Professor Åke Bruce preciserade dock nyligen sina åsikter om vegankostens lämplighet för barn: "Är man medveten om riskerna och kunnig i näringslära bör det inte vara några större problem. Och min erfarenhet är nog att de flesta svenska veganer som föder upp sina barn på vegankost är kunniga medvetna föräldrar." Föräldrar & barn. Överlever veganbarnen? 1999: 40-43. Anmärkningsvärt är dock att "Riktlinjer för skolluncher - råd, tips och mängdtabeller" avser att ge vägledning för personal som möter elever i åldrarna 6-19 år, vilket gör att vi i detta sammanhang kan bortse från ovannämnda reservation angående barn under 2 års ålder. Det är naturligtvis paradoxalt att åsikterna, framför allt gällande vegankosten, skiljer sig åt trots att Livsmedelsverket varit delaktiga i framtagandet av båda de nämnda skrifterna. I sammanhanget kan också tilläggas att en expertgrupp inom American Dietetic Association (ADA) liksom American Academy of Pediatrics (AAP) offentliggjort sina åsikter om vegetariska koster till bl a barn och ungdomar. Man konstaterar från deras sida att: "Well-planed vegan and lacto-ovo-vegetarian diets are appropriate for all life stages of the life cycle, including during pregnancy and lactation. Appropriately planned vegan and lacto-ovo-vegetarian diets satisfy nutrient needs of infant, children and adolescents and promote normal growth". Position of The American Dietetic Association: Vegetarian diets. J Am Diet Assoc (1997):1317-1321. Commitee on Nutrition, American Academy of Pediatrics. Pediatric Nutrition Handbook. 4th ed. Elk Grove Village, IL:AAP; 1998. Vi anser att American Dietetic Association, American Academy of Pediatrics, liksom citerade professor Åke Bruce (se ovan), har gjort ett ytterst korrekt ställningstagande med tanke på de kunskaper som idag finns i ämnet (1, 2, 3, 4, 5, 6). Livsmedelsverkets två expertgrupper, Expertgruppen för kost- och hälsofrågor samt Expertgruppen för pediatrisk nutrition (PENUTH), tog vid ett möte den 27 februari 2001 upp frågan om vilka rekommendationer man ska ge de personer som lever som vegetarianer och veganer "utifrån vetenskapliga fakta" (7). Dock har de studier som låg till grund för expert- gruppernas ställningstagande inte presenterats för allmänheten. Underskrivande vill därför be om att få ta del av det vetenskapliga material som låg till grund för de slutsatser som detta möte resulterade i. Vi förutsätter att ansvariga författare till "Riktlinjer för skolluncher - råd, tips och mängdtabeller" liksom Livsmedelsverkets expertgrupper vill vederlägga American Dietetic Associations, American Academy of Pediatric och Veganföreingen i Sveriges (ViS) åsikter i de ovan diskuterade frågorna om man inte samtycker med dessa. Ett klargörande i denna fråga är på sin plats inte minst med tanke på alla barn och ungdomar med vegetarisk/vegansk kosthålln- ing, liksom deras föräldrar, som nu riskerar få förklarat för sig att deras kosthållning är bristfällig respektive oansvarig i flera avseende fast att den sannerligen inte alls behöver vara det. Angående vitamin D, vitamin B12 och kalcium Antydandet om att vegankost skulle vara en olämplig kost därför att den saknar vitamin D och vitamin B12 tål att begrundas med tanke på den medvetenhet och kunskap angående dessa frågor som finns inom veganrörelsen i Sverige. Rekommendationer angående AD-droppar är inte annorlunda för blandkostbarn och veganbarn under den tidiga barndomen (6). Det framgår inte heller att solen i allmänhet står för 80 procent av människors vitamin D-försörjningen och att en stor del av resterande 20 procent kommer ifrån vitamin D-berikade margariner och fettreducerad vitamin D-berikade mjölkprodukter: "The 2 primary sources of vitamin D are fortified foods, such as milk, and the production of vitamin D by ultraviolet conversation in the skin". (J Am Diet Assoc. 2000;100:1548) Laktovegetarisk kost uppges dock kunna ge tillfredsställande näringsintag (se ovan), vilket måste innebära att man ser mjölkprodukter och margarin som en tillräcklig vitamin D-källa tillsammans med solljus. Detta gäller dock bara berikade mjölkprodukter (lättmjölk/fil/yoghurt) och margariner, då ost, grädde, keso etc. ger försumbara mängder vitamin D. I ett offentliggjort uttalande från Livsmedelsverkets expertgrupper skriver man följande angående vitamin D och vegankost: "Innehållet av vitamin D blir lågt om vanliga berikade margariner och matoljor utesluts... Veganer bör därför även ha D-vitamin som kosttillskott, eftersom matoljor till skillnad från margariner inte omfattas av kravet på obligatorisk D-vitaminberikning." Detta påstående låter påskina att veganer bara kan använda matoljor som matfett och att detta, i bästa fall (om oljan är vitamin D-berikad), är den enda vitamin D-källan att tillgå. Detta är fel. Det man glömmer att påpeka är att det finns åtminstone två vitamin D-berikade veganmargarin (både i flytande och fast form), vitamin D-berikad rapsolja samt vitamin D-berikad matlagningsolja på den svenska marknaden. Samtliga tillverkas av Carlshamn Mejeri (http://www.carlshamn.com/). Detta mejeri säljer också veganskt vitamin D-berikat matlagn- ingsmargarin i storförpackning till skolkök och andra storhushåll. Samtliga av dessa produkter, med undantag för "storförpackningen", finns i helt vanliga livsmedelsbutiker. Detta har undertecknande tidigare informerat Livsmedelsverket om. Dessutom finns 2 stycken veganska mjölkalternativ på marknaden (ICA Solhavre och White-sun-ärtmjölk) som innehåller 0,5 µg respektive 0,75 µg vitamin D/100 g. De berikade komjölksprodukterna innehåller endast 0,38 µg vitamin D/100 g. Vidare är solens ultravioletta ljus tillgängligt för alla oavsett kosthållning och utgör en mycket god vitamin D-källa under perioden april-oktober. Regelbunden utomhusvistelse gärna i samband med fysisk aktivitet bör uppmuntras! Även kantareller och andra svampar innehåller betydande mängder vitamin D (8). Denna information borde naturligtvis finnas i Livsmedelsverkets rekommendationer och skolkökspersonal samt föräldrar till veganungdomar, borde uppmuntras att i rimlig mängd använda de nämnda matfetterna och mjölkalternativen i matlagningen och/eller servera till bröd (margarin) och som dryck vid skollunchen. Representanter från Veganföreningen i Sverige (ViS) har lagt ner mycket jobb på att informera om dessa frågor vid otalet föreläsningar liksom i skrift (8), och har betonar vikten av adekvata mängder solljus och, åtminstone vintertid, användning av vitamin D-berikade produkter för att upprätthålla normal vitamin D-status. Detta är ställningstagande och uppgifter som åtminstone två personer vid livsmedelsverket tagit del av (10). Låg vitamin D-status har observerats hos flera grupper i nordliga klimat under vinterhalvåret oavsett kosthållning, varför ett supplement på mellan 10-25 µg vitamin D/dag torde vara en rimlig mängd för äldre, barn och personer som vistas sällan i solljus och/eller använder lite vitamin D-berikade produkter. När det gäller vitamin B12 är det korrekt att en "naturlig" tillförlitlig B12-källa inte finns att tillgå för veganer, åtminstone inte i dagens samhälle (8). Problemet är emellertid lättlöst då användning av B12-tillskott ombesörjer behovet. Detta är något som Veganföreningen i Sverige (ViS) uppmanat sina medlemmar och andra veganer till under lång tid nu. Faktum är att ViS i en kommande informationsbroschyr, "Vitamin B12 - dags att rensa luften!", är väldigt klara i sitt ställningstagande när det gäller behovet av vitamin B12-supplement i en vegankost (broschyren kommer att bifogas Livsmedelsverket så snart det är färdigtryckt). Dessutom finns flera vitamin B12-berikade produkter på den svenska marknaden (t ex båda de ovannämnda vitamin D-berikade växtmjölkerna). En annan intressant produkt för skolköken borde vara Vecon buljong, som är berikad med bl a B12 och järn och finns att köpa via Kung Markatta i små spannar. Inga av dessa alternativ tas dock upp i skriften "Riktlinjer för skolluncher - råd, tips och mängdtabeller" eller nämns i Expertgruppernas rekommendationer. Kalciumintaget kan säkras genom användning av kalciumrika vegetabilier och/eller kalcium- berikade drycker (t ex viss sojamjölk, ICA Solhavre och God Morgon apelsinjuice) (8, 9). USDA tillkännagav nyligen att kalciumberikad sojadryck kan användas i stället för komjölk som fullgod kalciumkälla. Kalciumbehovet anses av vissa forskare vara lägre hos personer med lågt intag av animaliskt protein och natrium, men högt intag av frukt och grönsaker (11, 12), men ett högre intag av fytinsyra och oxalsyra i vegetariska koster kan försämra kalciumabsorptionen därför rekommenderar vi att kalciumrekommendationen i SNR bör eftersträvas av veganer. Vikten av tydlig och korrekt information Information om hur intaget av övriga potentiellt "kritiska näringsämnen" kan säkras utan större problem genom en välplanerad vegankost har åskådliggjorts i bl a Vegansk näringslära på vetenskaplig grund (Energica Förlag, 2000), Vegan Nutrition (Vegan Society, 1994) samt behandlats i vetenskapliga facktidskrifter (5, 6, 13, 14). Vi har förståelse för att Livsmedelsverket känner viss oro när det gäller att rekommendera vegankost, med bakgrund av att en del personer kanske inte skaffar sig den kunskap som krävs för att kosten ska bli korrekt sammansatt. Dock är detta ett problem som vi har att brottas med även när det gäller rekommendationer till blandkostare. Kostsammansättningen i dagens genomsnittliga blandkost är ett tydligt exempel på detta. Intaget av fett, i synnerhet mättat fett, liksom natriumklorid, är fortfarande för högt medan t ex intaget av kostfibrer, frukt och grönsaker är under rådande rekommendationer hos den genomsnittlige svenska bland- kostaren (Källa: Riksmaten). En stor del blandkostungdomar äter försvinnande lite grönsaker. Dock är detta någonting vi kan komma till rätta med genom att informera om hur kosten kan komponeras på att riktig sätt. Det är här av yttersta vikt att Livsmedelsverket klart och tydligt förklarar att en väl sammansatt vegankost, där t ex tillskott av vitamin B12 och vitamin D-berikade produkter är självklara inslag, också kan komponeras på ett näringsriktigt sätt. I dagens moderna samhälle med god tillgång på ett varierat utbud av vegetabilier och vegetariska specialprodukter utgör kött, fisk, ägg och mjölkprodukter ett optimalt, snarare än ett nödvändigt, inslag i en kosthållning (13, 14, 15, 16). Istället för att bara identifiera potentiella fallgropar i den vegetariska och veganska kosten bör Livsmedelsverket tydligt förklara att vi med dagens kunskaper vet hur vi kan täcka upp för dessa. Livsmedelsverkets Expertgrupper menar - mycket riktigt - att i de studier som funnit att vegetarianer i mindre utsträckning drabbas av olika sjukdomar är behäftade med osäkerhet då s k förväxlingseffekter ofta förelegat. Man hävdar vidare att: "Det finns inga data som pekar på hälsomässiga skillnader mellan en grupp som äter en laktovegetarisk kost och en grupp som äter blandkost, sammansatt enligt de svenska kostrekommendationerna." Vi vill här passa på att påpeka att det inte heller finns några data - till vår vetskap - som pekar på negativa hälsoeffekter hos grupper av veganer som följt de veganska kostrekommendationer vi anförtror oss till (5, 6, 8, 13, 14). Dock finns goda hälsoeffekter dokumenterade där personer ätit en väl sammansatt vegankost. Slutligen kan vi inte nog betona vikten av att framhålla den hälsobefrämjande insats det är rimligt att hävda att en väl sammansatt vegetarisk kost innebär. Detta var något som forskare vid Enheten för Preventiv Näringslära, Stockholms läns landsting/Karolinska Institutet, nyligen betonade i kompendiet "Vegetarisk mat för barn och ungdomar"(17). Ett tydligt och nyanserat ställningstagande när det gäller vegankost är att efterlysa från Livsmedelsverkets sida. Vår önskan är att ett sådant ställningstagande bör komma till stånd genom någon form av samarbete mellan Livsmedelsverket och Veganföreningen i Sverige (ViS) då det inom föreningen finns både goda teoretiska kunskaper om nutrition relaterad till vegankost liksom praktiska kunskaper av att föda upp barn på vegankost. Vi hoppas och tror att denna skrivelses innehåll (invändningar, frågor, information) är något som Centrum för tillämpande näringslära/Hälsomålet, Stockholms läns landsting och Statens Livsmedelsverk kommer att ta i beaktande och besvara. Björn Pettersson Friskvårdskonsulent, författare till "Vegansk näringslära på vetenskaplig grund" (Energica Förlag, 2000), fd ledamot i Veganföreningen i Sverige (ViS) Ulla Troëng Sjuksköterska, ordförande i Veganföreningen i Sverige (ViS) samt mor till 4 friska veganbarn/ungdomar. |
|
Tillbaka upp >> |
| 2) Stoppa diskrimineringen i matsalen! |
|
Följande rader skickades till oss från en studerande i Ronneby... "Jag fick inte någon mat alls på ett och ett halvt år... Det enda som finns är det salladsbord där vegetarianerna kan plocka lite sallad och ibland också böngroddar (konserverade). Skolsköterskan sade att eleverna lätt kunde tillgodogöra sig en tredjedel av sitt dagsbehov när de åt salladen." Det mest tragiska är att de inte är unika. Brevhögarna växer hos oss, med berättelser från arga, ledsna eller besvikna veganer. Deras skolgång ser inte ut som de andra barnens och ungdomarnas. De får ingen ordentlig skollunch och tvingas försöka hänga med på efter- middagens lektioner på mer eller mindre fastande mage - varje dag. De tvingas till läkare för att försvara sin valda livshållning, så att de kan få intyg att visa upp för skolbespisningen. Deras etiska val respekteras inte - skolbespisningen hävdar att mat som innehåller animaliska produkter är vegansk... Diskrimineringen mot veganerna i skolan tar sig många uttryck. Naturligtvis finns det skolor som är alldeles utmärkta på att servera även vegansk mat. Läkarintyg behövs långt ifrån överallt. Den självklara rätten att etiskt välja sin kosthållning respekteras på många av Sveriges skolor idag. Men att det inte är illa överallt får inte vara en anledning att inte agera mot särbehandlingen och orättvisorna. Stockholm den 31 oktober 2001 Yvonne Ruwaida Riksdagsledamot - Miljöpartiet de Gröna |
|
Tillbaka upp >> |
| 3) Är Veganbarn sundare? |
|
Allt fler människor väljer att leva på vegankost. En stor del av dem är barn och ungdomar. De frågar efter veganmat på förskolor, fritidshem, skolor och universitet. De frågar efter veganmat i butiker, >restauranger, på flyget, caféet. Det innebär att allt fler måste skaffa sig kunskap om vad veganmat innebär för att kunna tillgodose deras behov. Föräldrar, skolpersonal, restaurangpersonal, skolsköterskor, dietister m.fl måste lära mer om vilka veganerna är, vilken mat de äter och vegansk näringslära. Ulla Troëng - Veganföreningen i Sverige (ViS) Först en definition Ordet "vegan" kom till på 1940-talet då den engelska veganföreningen bildades och man nyskapade ordet genom att helt enkelt ta de första och sista bokstäverna i ordet vegetarian. Vegan Society bildades 1944 och under kommande årtionden har veganorganisationer bildats runt om i världen. I Sverige bildades Veganföreningen i Sverige (ViS) 1976. På 80-talet bildades en internationell sammanslutning - Vegan Internationell som bl.a. arrangerar kongresser. Vad äter man som vegan Att vara vegan innebär att man utesluter alla animaliska ingredienser ur kosten d.v.s ej äter kött, fisk, skaldjur, ägg,fågel, mjölkprodukter. Dessutom utesluts alla biprodukter ur dessa tex animaliskt fett och animaliska tillsatser. Istället äter man säd, baljväxter, alger, potatis och andra rotfrukter, grönsaker, frukt och bär, nötter och frön. Orsaker till kostvalet? För många är främsta anledningen etiska skäl. Man vill själv inte döda djur eller att djur ska dödas, man reagerar på under vilka förhållanden djur tvingas att leva i djurfabrikerna eller under transporterna till slakterierna. Miljö och resursskäl är viktiga för många. Det faktum att det går åt 10 gånger mer vegetabilier för att framställa 1 kg animalisk föda, att det går åt mer energi, mer vatten, mer landområden gör att männsikor vill leva mer resurssnålt och ekologiskt. Dessutom ger animalieproduktion större skador på miljön och orsakar växthuseffekt. En del människor väljer vegankost av religiösa skäl men för många är hälsoskälen avgörande. Människor mår bra på vegankost. De känner sig friska och fulla av energi, blir sällan förkylda eller lider av olika hälsoproblem. Människor med sjukdomar som allergi, reumatism, diabetes, högt blodtryck,ulcerös colit och Morbus Crohn har funnit att de kan leva symtomfria om de väljer vegankosten. Vegankost ger alltså bättre hälsa och livsenergi för många. Men hur är det då för barn att växa upp på vegankost? I media varnas för att barn och ungdomar ska äta vegankost, att de riskerar brister eller inte växer som de ska. De flesta läkare tar även avstånd från vegankost och anser den vara alltför extrem. Ungdomar behöver stöd I Sverige lever drygt 100 000 personer på vegankost. En stor del av dem är ungdomar. Antalet ungdomar som äter vegetariskt i skolorna är 3-12%, men många skolor serverar inte alls veganmat så de ungdomarna äter medhavd matsäck eller går hem och äter och finns alltså inte med i statistiken. Ungdomar som gjort valet att leva på vegankost får inte alltid stöd från vuxenvärlden. De får kanske inte stöd från föräldrarna, de får inte veganmat i skolan och de möts av kritik från lärare, skolsköterska m.fl. skolpersonal. Risken är stor att en sådan ung person inte klarar av att äta en väl sammansatt vegankost och därför riskerar näringsbrist. Men många unga skaffar sig själva oerhört stora kunskaper om nutrition, veganmatlagning och livsmedelsproduktion. En helt annan sak är det med de barn och ungdomar vars föräldrar har valt att barnen ska växa upp på vegankost. De föräldrarna och barnen har god erfarenhet av kosten, goda kunskaper om produkter och näring. De har kanske också kontakt med andra veganer, är kanske medlemmar i någon veganförening, får information och kunskap genom att läsa artiklar och gå på föredrag som anordnas av föreningen. Vågar man låta barnen växa upp på vegankost? Självklart ja, men det kräver kunskaper, som inte är svåra att skaffa sig. Dessutom finns en mängd fördelar. Många av de sk. välfärdssjukdomarna drabbar numera även barn och ungdomar. Det är framför allt övervikt men även högt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes och vissa cancerformer. Studier visar att vegankosten ger ett gott skydd mot vällevnadssjukdomarna, sannolikt beror detta på det stora intaget frukt och grönt men även att många veganer väljer ekologiska produkter. Problemet med köttkost är bristen på grönsaker och frukt. Fördelen med vegankostens rika innehåll av dessa livsmdel är att den är en god hälsainvestering inför framtiden. Vegankost ger färre kalorier, mindre fett, mer fibrer, mer kolhydrater, mer antioxidanter. Effekten av detta blir lägre kroppsvikt, lägre blodtryck, bättre lipidstatus, bättre glukosmetabolism och stärkt immunförsvar. Vad ska man då tänka på? Veganföräldrar ammar i regel sina barn länge. Vad som då är viktigt är att mamman ökar sitt kaloriintag med ca 550 kalorier per dag samt äter en varierad kost som gärna berikas med extra kalk och vitamin B12. När barnet övergår till fast föda behövs det tillräckligt med energi (kalorier). Så länge barnet får i sig tillräckligt med kalorier - får det tillräckligt med protein. Använd sädesprodukter, mosade bönor, nötter, frön, nötpastor, mosad banan, avocado. Vitaminer och mineraler är inget större problem men barnet bör äta B12 berikade livsmedel eller kosttillskott samt vitamin D under årets mörka period. Under sommartiden bildas och lagras vitamin D i huden under inverkan av solljus. Vegankosten är rik på folsyra. Studier har visat att intagen folsyra är tillräckliga. Kosten har ett lägre innehåll av fett. Använd främst olivolja, rapsolja och linfröolja(omega -3 fettsyror). Använd även fett från nötter tex valnötter och pumpafrö (omega-3) Veganer friskare Undersökningar visar att veganbarn är friska och växer normalt. De är lite lättare än köttätande barn men når normalvikt och längd under ungdomstiden. Vuxna veganer har i undersökningar visat sig vara friskare än köttätare. De har lägre blodfetter, löper mindre risk för vissa cancerformer (bröst, livmoder, bukspottkörtel, prostata, tarm)mindre risk för hjärt - och kärlsjukdomar, övervikt, högt blodtryck samt vuxendiabetes. Dessutom mindre risk för osteoporos(urkalkat skelett). En svensk studie 1989 visade att veganbarn var mindre infektionskänsliga än barn som ät kött och drack mjölk.Undersökningen gjordes vid Skaraborgs Vårdhögskola i Skövde. Brittiska undersökningar har visat att veganbarn och ungdomar växer och utvecklas normalt samt att näringsintaget är gott. Professor Sanders vid Kings College i London hävdar att det enbart är hälsofördelar med vegankosten för barn. Dr. Michael Klaper, författare till böckerna "Pregnancy Children and vegan diet" samt "Vegan Nutrition" hävdar att det inte finns någonanledning till oro över vegankosten, snarare bör man oroa sig om man inte låter sitt barn växa upp på vegankost- både vad gäller näringsrisker samt risk att smittas med galna kosjukan, listeria och salmonella. I juni numret 2001 av The American Journal of Nutrition slås fast att en väl sammansatt vegan- kost ger tillräckligt med näring för barn och ungdomar samt dessutom förebygger framtida ohälsa. En undersökning vid Kostvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet hösten 2000 av veganungdomars kostvanor visade att folsyra och vit D status var normalt. De hade bättre järnstatus än köttätande jämnåriga och B12 värdena var normala för samtliga utom för två ungdomar, vars värden var låga. Eftersom B12 värden kan vara låga i kosten om ej B12 rika livsmedel konsumeras bör kosten berikas med B12 kosttillskott. Intressant var att vegan- ungdomarna åt mindre mängd glass, kakor, bullar, godis samt choklad och mer nötter, frön, juice, fullkornsbröd, grönsaker, baljväxter och ris. Hur ska man äta? Barn och tonåringar behöver näringsrik mat. Skräpmat bör undvikas. Proteinrika livsmedel är t.ex. baljväxter, tofu och nötpålägg. Välj kalkberikad sojamjölk samt använd hemmagjord växtmjölk, gjord på sesam, mandel, cashew. Råris samt fullkornsbröd bör användas istället för vitt bröd- det ger mer mineraler och bättre mättnad. Se till så att järnrika livsmedel ingår i matsedeln och C-vitaminrika livsmedel i varje måltid. Berika med B12 tillskott eller välj B12 berikade livsmedel. Färska grönsaker och frukt varje dag. Använd:
Engström: Kan barn växa upp på vegankost (artikel) Haglund & Nyman: Är veganbarn mindre infektionskänsliga än normalkostbarn? Klaper: Pregnancy, children and vegan diet Klaper: Vegan nutrition Langley: Vegan nutrition - a survey of research Larsson: Veganungdomar (artikel) Pettersson: Vegansk näringslära på vetenskaplig grund Robbins: Diet for a new America Troëng: Veganbarn (artikel) Veganföreningen i Sverige (ViS) Ulla Troëng |
|
Tillbaka upp >> |
| Tillbaka >> | ||
|
|
||
| Copyright © anette. All rights reserved | Hör gärna av dig med kommentarer | |